Om en Linda

.

Först till frisören för att bli fin-fin i håret och ansiktet. Sedan hem och äta lite innan det bär av för cirka två timmars fotografering nere vid fästningen/socitetsparken. Hoppas på många fina färger. Sedan åka fina bilen till kyrkan och vigseln. Spännande och troligtvis nervöst!! Få se alla som velat komma och dela denna stora dag med oss i kyrkan. Även dem som kommer för att skåda oss i kyrkan!! Ska bli kul att se vilka det är. Sedan åka en sväng innan festen börjar och jag hoppas på en lång och rolig fest tillsammans med våra gäster.

.

Helt otroligt att detta är drygt två veckor bort. På fredag ska vi skriva ut ett färdigt exemplar av festprogrammet och se hur det verkligen blir. Idag kom även två nya rullar med sidenband som vi ska använda till festprogrammet.

.

Pratade även med vår blivande bröllopsfotograf idag och stämde av inför fotograferingen. Det kommer dock kännas lite ovant att stå i centrum hela dagen men samtidigt väldigt roligt. 1 oktober - det är vår dag!!

.

Vi har varit och tittat och provat på att gå och tala i kyrkan. Det kommer kännas så speciellt när det är vår tur!! Det var roligt när vi övade på hur högt vi ska prata - precis som vi kommer att komma ihåg det när det väl gäller!!

.

Det som inte är så roligt eller snarare irriterande är att prästen ännu inte har hört av sig. Är inte det dåligt när det är mindre än tre veckor kvar?!?! Har han inte hört sig innan veckan är slut så får jag ta och ringa. Jag har dock varit i kontakt med expeditionen som säger att han har fått vårt nummer och att bollen ligger i hans händer. Den som lever får se helt enkelt...

.

.

När började jag egentligen att arbeta med det?? Säkert tre månader senare. Till en början sakta men det senaste allt snabbare har det vuxit fram och nu är det nästintill klart. Ikväll ska vi skriva dit det sista sedan ska vi prova att skriva ut det på fredag. Förutom det "vanliga" så har vi även ett som är översatt till polska. Översättningen har gjorts av Karls mamma Justyna.

.

Innehållet i programmet är jag väldigt nöjd med så jag hoppas att våra gäster ska få en trevlig och underhållande läsning, både under kvällen och efteråt.

.

Vi har tre färger som går genom allt - från inbjudningskort till tackkort - så det stod ganska snabbt klart att jag/vi ville att även vårt igselprogram skulle göra det. Vi frångår därför att kopiera dubbelsidigt eller använda oss av den traditionella storleken av gudstjänstblad och använder oss av vikta A4.

.

Än så länge är bara framsidan klar eftersom vi inte har hört av prästen. Är inte det konstigt med mindre än en månad kvar?? Jag har varit i kontakt med församlingsexpeditionen men enligt henne så har prästen fått vårt nummer och har i uppdrag att ringa oss. Jag hoppas att han hör av sig inom en vecka.

.

Vi vill inte att våra gäster ska behöva titta på varenda tallrik för att finna sin plats. Därför ska vi göra en bordsplaceringsskylt som ska sitta på ett lämpligt ställe i lokalen.

.

I juni månad tog vi oss en sväng till Ullared och besökte bland annat Panduro hobby outlet. Där hade vi turen att finna;

.

.

Tur som vi hade så fann vi runda pappskivor som reades ut för fem kronor styck. En silvrig med diameter cirka 55 cm fick följa med oss hem tillsammans med vitt papper med tryckta fjärilar som ska symbolisera bord och rosa papper där namnen ska skrivas. Det kommer bli snyggt!!

.

Ikväll startar vi upp arbetet med att färdigställa skylten!!

.

Vi har hela tiden tänkt att ha ett E bord och så kommer det också att bli. Men eftersom vi har åtta polska gäster som inte kan ett ord svenska så skulle de få sitta vid en egen tunga som då skulle bli kortare än de andra. Detta visade sig dock inte fungera så bra när vi åkte till lokalen för att provduka för ett par veckor sedan.

.

Väl där velade vi en del och provade att du nere på dansgolvet för att sedan duka "däruppe". (Nu är vi tillbaka på dansgolvet igen men det är en annan historia!!). Att ha en kortare tunga och två längre fick inte plats så nu har vi tre lika långa tungor. Det innebar också att vi fick göra om bordplaceringen till den som vi har idag, som förhoppningsvis är den slutgiltiga.

Efter att bordsplaceringen var gjord så var det dags för bordplaceringskorten:

Korten är silvriga och i samma typ av papper som inbjudningkorten. Vi skar till dem fyra cm höga remsor och satte ett rosa sidenband på med hjälp av häftkuddar. Sedan skrev vi namnen med hjälp av peel-off bokstäver och skar sedan av remsan. För att de ska kunna stå har vi gjort L stöd i samma kvalitet som korten som också sattes fast med häftkuddar. De som har många bokstäver i sitt namn och därav en längre namnskylt har två L-stöd på baksidan.

.

Vi är mycket nöjda med resultatet. Tror de kommer bli fina på bordet.

Tiden går fort och det är svårt att finna tid till att skriva ner allt vi hinner med gällande bröllopet. Men nu ska vi se...

.

I torsdags var den en månad kvar och igår fyra veckor. Det börjar med andra ord att närma sig.

.

Börjar jag att bli nervös?? Nej, det kan jag inte säga. Men jag är väldigt förväntansful och lääängtar så tills den 1 oktober 2011.

.

Fram tills dess har vi en hel del att fixa men samtidigt känns det som att vi är långt framme och känner mig inte stressad över att inte hinna med.

.

Ikväll ska bi göra den stora bordplaceringsskylten och efter det är ytterligare en sak genomförd.

Igår begav vi oss till Träslövs kyrka för att såda en vigsel. Det var min pappas kompis brorsdotter som gifte sig. Men det var inte därför vi var där. Vi skulle ju samla inspiration till vårt eget bröllop.

.

Vi smet upp på läktaren och hade fin utsikt över hela vigseln. Bruden hade en riktig maräng till klänning vilket var fint. Brudparet är pingstvänner vilket märktes direkt vid första allsången. Fin musik men inte riktigt som jag vill ha det på mitt bröllop. Känslan var dock underbar!! Själv vigselakten var över väldigt snabbt och visst fick man klump i halsen när bruden darrade av nervositet när löftena skulle ges. Längtar tills det är vår tur!!!

.

Vi planerar att gå på ytterligare en vigsel innan det är vår tur och förhoppningsvis är den i samma kyrka som vi ska gifta oss i.

.

Bröllopsskor kan bockas av från listan. Och efter tre besök av alla skobutiker i stan gjorde vi en chansning när vi var på IKEA och gick in på Skopunkten. Och visst stod där ett par och väntade på mig. Ett par vita ballerina med lite blingbling fram. Perfekt sko för mig. Billig var det också. Dock vet jag inte hur kvalitén är och mina fötter är ju vana vid ECCO så i reserv har jag mina vita ECCO-skor som jag får ta fram om jag får ont i fötterna.

.

Inbjudningarna är ute sedan en tid tillbaka och några har också OSA:t och sagt att de gärna kommer. Vi har tre olika personer som de kan OSA till. De svenska inbjudningarna har två att välja mellan och ska ha OSA:t senast 15 aug. De utländska har också två att OSA till och några ska ha OSA:t 15 aug och några redan nu på fredag 1 juli. Det ska bli kul att höra vilka som kommer utav dem.

.

Till veckan ska vi också skicka in hindersprövning samt besked om vilket efternamn vi ska ha efter vigseln!!

I lördags (förra lördagen) begav vi oss till IKEA för att komplettera vår önskelista som vi gjorde klart i söndags. Nu önskar vi oss ytterligare några saker från IKEA vilket känns bra. Vår önskelista innehåller saker från 29:- och uppåt. Det är viktigt att det finns saker i alla prisklasser.

.

Förutom det så köpte vi även saker till bröllopsfesten:

.

.

Ölglas i två storlekar som vi ska använda till att sätta de eventuella blommor som vi får på vår bröllopsdag.

.

.

Vaser som vi ska ha på borden till våra blomsterarrangemang. Det är svårt att veta hur vi ska ha det då vi inte har provdukat och vi inte vet hur många som kommer men vi köpte iaf 20 stycken.

.

.

Avslutningsvis så köpte jag även doftljus som vi ska ha på toaletterna. Fin rosa nyans passande då rosa är en av våra färger.

.

Vi köpte även vita blockljus som vi ska ha på borden. Dock hittade jag inte faten gjorda av glas som de har haft tidigare. Har de slutat med dem tro!?

.

.

Vi är alltså klara med inbjudningskorten sedan några dagar tillbaka. Varje kväll sedan förra inlägget har jag/vi suttit vid köksbordet och fixat och trixat med inbjudningarna. Först gjorde vi de polska och sedan de svenska. De polska la vi på lådan i söndags och de svenska i onsdags. Vi tror nu att de har kommit fram för vi har fått meddelande om att en del har fått sina inbjudningar.

.

Oj, vad det känns på riktigt nu - vilket är toppen. Tänk att vi om drygt fyra månader är gifta - det är inte klokt!!!

.

Jag har tyvärr inget exemplar att visa upp men jag ska ta kort på mamma-pappa-Lennarts inbjudan nästa gång jag är där.

Igår var vi i Göteborg och köpte alla tillbehör till inbjudningskorten. Nu känns det verkligen på riktigt!! Jag har nu en kasse full med inbjudningssaker på köksbordet och innan denna månaden är slut ska alla inbjudningskort vara färdig. Och våra släktingar från Polen ska redan ha fått dem. Det ska bli roligt att pyssla med inbjudningarna den närmsta tiden och förhoppningsvis tycker även Karl det och vill hjälpa till.

.

I eftermiddag ska vi eventuellt skriva ut texten till de polska inbjudningarna. Så kanske att jag börjar att klippa till dem ikväll.

På lördag bär det av till Göteborg för att köpa material till inbjudningskorten. Cirka inbjudningskort ska vi skicka ut så man behöver ju ett antal papper. Det ska bli kul att sätta igång med pysslandet - har sett fram mot detta länge nu.

.

Samtidigt känns det bra att alla kring bröllopet närmar sig och att vi den närmaste har många saker att bestämma och ordna. Har varit i stan och tittat efter bröllopsskor ytterligare en gång - men det finns fortfarande inga. Hittade väl totalt max fyra vita skor i alla de butiker som jag besökte. Det får bli ett nytt försök om två veckor.

.

På söndag är det fem månader kvar!!

.

Vad var det som var fel då?

.

Ringarna har gjorda av gummisnoddar.

Klänningen hade kladdiga kaksmulor som gjort den smutsig på framsidan trots att jag precis tagit på den.

Håret såg ut som vilken dag som helst.

På festen fick vi ingen mat.

.

Man kan säga att jag vaknade ganska så nöjd över att veta att det bara var en dröm. Man undrar ju hur många gånger man kommer att drömma om bröllopet innan det är dagen D !?